Den smala vägen till himlen

Att sitta instängd i någon form av fängelse utan att veta hur eller när man ska komma ut kan vara förödande. Men det finns de som suttit där länge utan att ens veta om det. De kanske vet att de har problem på något sätt men förstår inte hur illa det är och gör inget åt det eller vet inte hur man ska göra något åt det. Nu talar jag inte om fysiska fängelser utan om känslomässiga problem.

“En kränkt broder är svårare att vinna än en befäst stad, gräl är som bommar för en borg.” Ordspråksboken 18:19 SFB15

Avsikten med denna artikel är att det ska vara till hjälp och framförallt försöka få dig att förstå varför du måste ta tag i problemen och att det finns en väg framåt. Det kan också vara så att du har någon i din närhet som har dessa problem men du har aldrig riktigt insett vad som är problemet.

Rakt på sak: du har vid något tillfälle blivit kränkt eller sårad på ett sådant allvarligt sätt att du stängt av dina känslor eller begränsat dem.

Vad händer sedan? Meningen är inte att man ska leva med avstängda känslor resten av livet. Du kanske tycker att du skyddar dig själv från att bli sårad igen. Du kanske tycker att du har lärt dig att leva med detta. Men konsekvenserna av att försöka leva ett liv med avstängda känslor får väldiga konsekvenser för dem i din närhet. Det får ju också konsekvenser för dig själv. En av de största konsekvenserna blir att du blir oförmögen att lösa problem. För att lösa problem så måste du involvera dina känslor och de är avstängda och du blir instängd i stället. 

Hur ska du kunna bekänna utan dina känslor? Det finns grundläggande mekanismer i hur vi fungerar som människor. Man pratar med någon annan om sina problem och bördor för att det ska släppa, det vet varje psykolog eller pastor. Allt bara bekänna inför Gud och inte ta upp synd i ljuset kan säkert gå ibland. Men det finns en god anledning till varför man ska bekänna för varandra, Gud vet hur vi fungerar.

Hur vet man om man har ett avstängt känsloliv? Först och främst så känner andra av ditt beteende. Du själv är så van med hur du beter dig så du kanske inte ens reflekterar över det. De finns de som lever med känslomässig omognad resten av livet och kommer aldrig tillrätta med det. 

Om någon undviker att använda sina känslor så kommer det att uppstå konstiga situationer regelbundet. Jag kan bara ge några exempel och naturligtvis finns det olika nivåer på detta och olika sätt på hur det kommer fram.

Brist på respekt för andra. Exempelvis när någon sitter och jobbar i ett annat rum och man normalt borde knackat så öppnar man bara dörren utan att säga något. 

Brist på medkänsla. När någon är eller har blivit sjuk och man borde få tröst och i stället får man en okänslig kommentar som till exempel: varför har du blivit sjuk i form av en anklagelse. Ett barn som ramlat och slagit sig. I stället för att säga något empatiskt som involverar känslor så kommer det att bli någon annan form av reaktion, till exempel att man bara skriker och skrämmer barnet i stället.

Skrattar någon så kan personen säga till att man inte ska göra det. Skratt involverar känslor och det blir störande för någon som stängt av dem.

Man kan inte ha fel och lyssnar inte på andra. Säger inte förlåt. Säger sårande saker. Man har en negativ attityd. Otacksamhet och vredesutbrott. Några saker som naturligtvis kan ha andra orsaker med. Beroende på personlighetstyp  så hanterar man avstängda känslor på olika sätt. 

Man har stannat av i sin känslomässiga utveckling och beter sig som en tonåring eller ett barn i vissa situationer, beroende på när man stängde av.

Listan kan göras väldigt lång och det mesta beror på att man stängt av eller har omogna känslor. Det är omöjligt att leva ett sunt liv och ha sunda relationer utan att använda sina känslor. Det blir väldigt svårt att ta tag i relationsproblem. 

Hur kommer man vidare? Hur ska man göra för att använda sina känslor igen? Jag tror inte att det finns någon enkel genväg till detta. Om du har levt större delen av ditt liv på detta sätt så måste du ta till drastiska åtgärder om du vill ha en förändring.

Varför måste du ha en förändring? Förutom alla problem det orsakar i dina relationer så blir du också oförmögen att lösa själsliga problem. Du kommer heller inte kunna praktisera syndabekännelse på ett effektivt sätt som jag nämnt tidigare. Konsekvenserna av att dras med synd är Guds Ord tydligt med.

Hur ska du komma vidare rent praktiskt?

  1. Ta en lapp och skriv ner det jobbiga som hänt tidigare, det som en gång gjorde att du stängt av dina känslor. Sätt ord på allt. Tala ut det högt för dig själv.
  2. Kontakta någon för samtal om du inte har någon i familjen du kan samtala med. Det kan vara bra att börja samtala med någon utomstående som har erfarenhet av självvård eller terapi. Börja med ett telefonsamtal och gå vidare till att träffa någon att prata med.
  3. Dra upp alla gamla synder du inte bekänt på grund av att du inte kunnat prata med någon tidigare. Gud Ord uppmanar oss att bekänna våra synder för varandra, det är ett koncept som fungerar.

Det hjälper inte att döma någon som har omogna känslor. Du har ingen aning om vad som kan pågå i människans själ. Däremot kan det vara förståeligt att människor kan bli distanserade på grund av att de blir sårade hela tiden.

Jag lyssnade på en intervju av någon som väl representerar en viss typ av förkunnelse som många har kritiserat. Några av de punkter som de kritiserats för har varit obefogade efter att jag lyssnat till intervjun. Jag vill inte nämna sammanhang eller person eftersom det inte har med artikeln att göra, det är företeelsen i sig som jag är ute efter. Nu har det gått tre år sedan jag lyssnade på intervjun och nu har jag lyssnat på den igen, för att kolla att jag inte missuppfattat något. Under denna tiden har jag kommit fram till en sak: En teologisk drift öppnar för en ny. Man började med att säga: “Vi behöver inte lagen, den hör till det gamla förbundet”. Det går att förkunna evangelium utan lagen, men det är en rejäl teologisk drift, vilket jag skall ta upp senare. Lagen är god om man brukar den rätt (1Tim1:8). Det kanske inte var avsikten från början att det skulle kunna bli någon teologiska drift, men för att det blivit lätt att missuppfatta förkunnelsen så har resultatet ändå blivit det.

Nu när jag har hört några fler förkunnare från denna teologiska inriktning så har jag förstått att det drivit iväg mer och uttalanden som: “du har blivit helgad genom det Jesus gjorde på korset, det är inget mer du kan göra, allt är klart, du kan inte bli bättre, himlen är öppen för dig”, “Genom Jesus har du blivit helgad*”. Sådana uttalanden kan tolkas lite olika beroende på vem som lyssnar. Jag tror att man bör vara tydlig med vad man menar och inte försöka förklara sig med att det är lätt att missförstå saker.

*Helgad i den bemärkelsen att personen har blivit befriad från synd.

Vart har vi hamnat?

Steg 1 vi behöver inte lagen därför att den är jobbig för oss och vi vill inte stöta oss med människor.

Steg 2 vi behöver nog inte helgelsen heller för den är en jobbig process för oss själva och det är jobbigt att bekänna synd och omvända sig.

 

Vi har hamnat precis där Guds Ord talar om: människan i den sista tiden.

2 Tim 4:3 Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen.

Man tål inte Guds Ord i sin fullhet längre.

2 Tim 3:1-5 Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!

Att förneka Guds kraft är precis vad man gör när man inte tar helgelsen på allvar längre. Guds kraft att förvandla oss i helgelseprocessen (bla bikt). Man ska acceptera synd i stället för att bli satt fri från den. Sann nåd är inte att leva kvar i synd, det är att bli befriad från synd.

Varför är detta budskap viktigt? Har det med evangelium att göra?

*  Det finns kristna som inte tror på helvetet.

*  Det finns de som tror att alla blir frälsta förr eller senare.

*  Vi måste förstå människans totalt förlorade tillstånd utan Gud.

*  Vi måste som kristna inse hur viktigt det är med att leva i renhet och lydnad inför Gud för att själva inte gå förlorade.

*  Finns inte helvetet så finns det inget att bli räddad ifrån.

 Det finns två platser av fördärv: den som är nu och den som kommer. Det som är nu är helvetet (har flera benämningar), den platsen är ett fängelse och tillhåll för demoner. Den platsen är avsedd för demoner 2Petr2:4.

Den som kommer sedan är eldsjön då djävulen och alla som följt honom ska kastas i den eviga elden, den är också avsedd för demoner. Matt25:41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.

Ondskan går från fängelse till evigt straff, dock är inte ondskan helt innestängd som vi kan läsa längre ner. Ingen av dessa platser är avsedda för människan, men människan har fallit under synden och slav under synden, därför måste vi inse en människans totalt förlorade tillstånd om denne dör utan att tillhöra Gud.

Helvetet är inte samma sak som den brinnande eldsjön som kommer efter domen. Upp 20:13-15 Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Finns helvetet nu? Luk 16:23-24 När han plågades i helvetet, lyfte han blicken och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. Då ropade han: Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa fingerspetsen i vatten för att svalka min tunga, ty jag plågas i denna eld.

Har helvetet med (synden/döden) djävulen att göra? Mark 16:18 Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den.

Upp 6:8 Och jag såg, och se: en gulblek häst. Och han som satt på den hette Döden, och helvetet följde efter honom.

Jesus har besegrat satan på korset, därför har han fått nycklarna till hans rike.

Upp 1:17-18 När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter, och han lade sin högra hand på mig och sade: ”Var inte förskräckt. Jag är den förste och den siste och den levande. Jag var död, och se, jag lever i evigheternas evigheter och har nycklarna till döden och helvetet.

Är döda människor och demoner på samma ställe?

Rom10:6-7 Men den rättfärdighet som kommer av tron säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem skall fara upp till himlen? – det vill säga för att hämta ner Kristus eller: Vem skall fara ner i avgrunden? – det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.

Svar: ja.

Ps88:11-13 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela. Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet? Känner man i mörkret dina under, din rättfärdighet i glömskans land?

2Petr2:4 Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörker och kedjor, för att de skulle hållas i förvar till domen.

Luk8: 31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden.

Upp9:11 Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.

Upp11:7 Och när de har fullgjort sitt vittnesbörd, skall vilddjuret som kommer upp från avgrunden strida mot dem och besegra och döda dem.

Upp17:8 Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

Upp20:1-3 Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.

Vem/vad är det som plågar i helvetet? Mark9:47-48 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna, där deras mask inte dör och elden inte släcks.

Vem hämtar oss när vi dör?

Luk16:22 Så dog den fattige och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida.

Judas v9 Men när ärkeängeln Mikael tvistade med djävulen om Moses kropp, vågade han inte uttala någon smädande dom över honom utan sade: ”Må Herren straffa dig.”

Vad säger vittnesbörden om evigheten?

Det finns ett antal vittnesbörd om både himlen och helvetet. Alla är inte exakt lika, himlen innehåller så mycket. Om helvetet finns det även ett antal personer som kan vittna om plågan där.

Det finns även falska vittnesbörd om evigheten. Som en satanist som menade sig besökt helvetet och sagt att det var varm och skönt där. Naturligtvis är djävulen en lögnens fader för alla, han visar inte sanningen om mörkret för någon förrän du är helt fast och det är för sent.

"Hon är i himlen nu" På begravningar så verkar det som alla verkar komma till den eviga vilan och vi önskar att den döde skall få vila i frid. Jag vill inte döma någons bortgången, vi har inte heller rätt att avgöra vad som hände innan någon dog. Kanske Gud kom och uppenbarade sig i sista stund och personen i fråga var villig att tro och bekänna sina synder.

Räcker det med att gå i kyrkan, be till Gud och så klart förlåta sin nästa?

Räcker det inte med Joh3:16? (Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.)

Det kristna livet startar med Joh3:16, att tro på Jesus innebär gemenskap med Gud, lydnad och helgelse.

Vi går på en smal väg

Matt 7:13-14 Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Luk13:23-27 Någon frågade honom: ”Herre, är det bara få som blir frälsta?” Han sade till dem: ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det. När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss, då skall han svara er: Jag vet inte varifrån ni är. Då skall ni säga: Vi åt och drack när du var med, och du undervisade på våra gator. Men han skall svara er: Jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som bedriver orättfärdighet.

Vår kallelse är främst gemenskap med Gud. Det som bröts vid syndafallet skall upprättas igen. 1kor1:9 ”Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.” Gemenskapen med Gud är grunden för allt gudsliv, utan en levande relation till Gud så kan vi glömma helgelse och sann lydnad, inget av detta kommer att bli en verklighet.

Ouppgjord synd är ett hinder för oss att komma in i Guds rike:

Upp3:4-5 Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

Upp 2:7 ”Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.” Seger över själafienden, dvs synden.

Judas är ett exempel på en som var med och botade sjuka (Mark6:7) men ändå levde i orättfärdighet, han gick evigt förlorad, Jesus kallade honom för en djävul (Joh 6:70)

Mark 9:45 ”Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till elden som aldrig släcks.”

Ovilja till omvändelse: Heb 10:26-27 ”Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld,” Läs även 4Mos 15:30-31 som har likande innebörd.

Ett rent hjärta är en förutsättning för att vi ska kunna se Gud. (Matt 5:8 Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.) Följaktligen om vi inte har ett rent hjärta så skall vi inte se Gud. Har vi lite småsynder som hänger här och där? Det gör väl inget?

Gal 5:19-21 ”Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.”

Paulus beskriver kampen som pågår mellan kött och ande i Romarbrevet 7. Att man gör det man hatar, dvs köttsliga gärningar kommer från synden som bor i människan. Att det finns en syndig natur i människan och vi har tendenser att falla för synden är inte samma sak som att vi är helt förlorade för att vi inte hunnit döda köttet till 100%. Fortsättningen och lösningen finner vi i Romarbrevet 8:1 ”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.” Vissa eng. Översättningar har ett tillägg för den som inte lever efter köttet men efter Anden. I vår svenska över sättning hittar vi det längre ner: att genom Anden döda köttets gärningar osv.

Vårt mål som kristna är att vara utan fläck: 1Tess5:23 ”Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst.”

Hur gör man för att bli fri från syndens band? I vissa fall räcker det att välja Andens väg som Guds Ord talar om, vi väljer helt enkelt den väg som är rätt enligt Guds Ord. Eller vi blir påminda av Den Helige Ande om vad vi ska välja. Hela grunden för förlåtelse för synder är bekännelse, att ta upp synden i ljuset för att syndens makt skall brytas. Bekännelse är i grunden inför någon annan människa och Gud. Det kostar dig ingenting av din stolthet av att i ensamhet bekänna dina synder inför Gud som du inte vågar tala om för någon människa. Jak6:16 ”Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir botade.”Jag tror inte man har förståelse för denna versen förrän man börjat praktisera ”bikt” i sin rätta bemärkelse.

Olydnad…

Matt7:21-23 ”Inte skall var och en som säger Herre, Herre till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!”

Några menade att de lytt Gud men levde kvar i sin orättfärdighet som är olydnad mot Guds Ord.

Luk 9:25 Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad?

Finns det hopp?

Det finns hopp, Gud är för dig och älskar dig, den han älskar tuktar han (Heb12:6).

Fil 1:6 Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag.

Håll ditt hjärta rent, lev i lydnad till Gud och håll dig nära honom så kommer allt bli bra.

Sida 1 av 2